Hur skriver man avtal?

Artikeln berör dig som är intresserad av att veta hur man skriver ett avtal och vad som krävs för att avtalet ska vara att betrakta som giltigt.

Vad är ett avtal?

Ett avtal har enligt lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), även kallat för avtalslagen, inget bestämt formkrav. Det innebär att ett avtal kan vara skriftligt, men det kan också exempelvis vara muntligt eller ha ingåtts via mejl. Märk dock att undantag finns, formkrav finns vid exempelvis köp av fastighet.

I Sverige råder det i princip avtalsfrihet, vilket innebär att huvudregeln är att avtalet får beröra i princip allt som är lagligt. Även om avtal kan ingås på ett flertal olika sätt och handla om olika saker, beskrivs avtal som en reglering av en överenskommelse mellan olika parter.

Vad krävs för att avtal ska vara giltigt?

Som det beskrivs ovan, så är huvudregeln att avtal inte kräver någon typ av formkrav samt att avtalsfrihet råder. Det finns dock vissa förutsättningar som enligt avtalslagen måste vara uppfyllda för att ett avtal, oavsett formkrav, ska vara giltigt.

Enligt avtalslagen uppkommer avtal med hjälp av anbud och accept. Anbud och accept är bindande var för sig (1§ AvtL). Med anbud menas ett förslag på ett avtal. Mottagaren av anbudet besvarar anbudsgivarens anbud genom att lämna en accept.

Det finns vissa krav på ett anbud för att det ska betraktas vara giltigt enligt avtalslagens regler. Anbudet ska ha kommit till anbudsmottagarens kännedom och den person som givit anbudet ska ha gjort det möjligt för mottagaren att få kännedom om anbudet. Vidare krävs det att anbudet är adresserat till en bestämd mottagare. Är kraven uppfyllda, så är anbudet att betraktas som giltigt enligt avtalslagens regler. Dock så kan anbudsgivaren, om den vill, stoppa anbudet även om anbudet är att betraktas som giltigt enligt avtalslagens regler med hjälp av återkallelseregeln i 7§ avtalslagen.

Är anbudet giltigt och inte återkallas av anbudsgivaren, läggs ansvaret över på anbudsmottagaren. Den bundenhet som följer av anbudet är beroende av om anbudet accepteras eller inte av anbudsmottagaren. Anbudsmottagaren har en viss betänketid på sig att svara på anbudsgivarens anbud.

När anbudsgivaren svarar på anbudsmottagarens accept, kan personen antingen anta anbudet, acceptera anbudet eller avslå anbudet. Om personen bestämmer sig för att avslå anbudet, uppkommer inget avtal. Skulle anbudsmottagaren acceptera anbudet men exempelvis vilja göra någon viss ändring eller tillägg, är anbudsmottagarens svar att betraktas som ett nytt anbud. Anbudsmottagarens svar är att betraktas som ett nytt anbud då mottagarens accept inte överensstämmer med anbudet (6§ avtalslagen). Tar anbudsmottagaren för lång tid på sig att svara på anbudet så betraktas anbudsmottagarens svar som ett nytt anbud enligt 4§ avtalslagen.

Ett avtal kan även vara ogiltigt enligt avtalslagens tredje kapitel. Exempelvis så är ett avtal ogiltigt om avtalet ingåtts under tvång (28§ – 29§ avtalslagen).

Hur skriver man ett avtal?

Som det framkommer ovan, så finns det som huvudregel inget formkrav på avtal. Vidare råder det i princip avtalsfrihet. Slutligen så är anbud och accept bindande var för sig.
Även om avtal, som huvudregel, inte kräver något specifikt format, så är det fördelaktigt att ha ett avtal skriftligt. Om avtalet är tydligt nedskrivet, finns chansen att parterna undviker framtida konflikter om exempelvis avtalets innehåll och formulering.
Att det i princip råder avtalsfrihet i Sverige, att man kan avtala om nästan vad som helst, gör att avtalsinnehåll skiljer sig åt.

Dock så finns det visst innehåll som avtalet bör beröra:

• Avtalsparternas fullständiga namn och personnummer eller organisationsnummer, adress samt kontaktuppgifter.
• Avtalet ska beskriva överenskommelsen mellan avtalsparterna. Här bör beskrivning finnas av vad respektive avtalspart ska göra och vilket ansvar vardera avtalsparten har gentemot varandra. Även viktigare tidpunkter, som exempelvis leveranstider och liknande, bör regleras i avtalet.
• Vad vardera parten ansvarar för samt vad som inte ska ingå i avtalet bör beskrivas.
• Om någon av avtalsparterna är förpliktad till att betala, bör detta skrivas i avtalet. Även när betalningen senast ska ske bör skrivas i avtalet.
• Avtalet bör också reglera vad som händer om någon avtalspart bryter mot avtalet.
• Underskrifter, datum och ort.

Det är även att rekommendera att avtalet är skrivet så tydligt och enkelt som möjligt. Detta för att undvika framtida konflikter rörande innebörden av avtalet och avtalets innehåll.
Observation bör även tas till vem som är avtalspart. Beroende på vem som är avtalspart så kan visst regelverk bli tillämpligt. Om ena avtalsparten är ett företag och den andra avtalsparten är en konsument så blir olika lagar tillämpliga på avtalet och situationen, exempelvis konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och avtalsvillkorslagen.

Sammanfattningsvis, det finns som huvudregel inget formkrav på ett avtal, även om det kan rekommenderas att avtalet är skriftligt. Avtalsfrihetsprincipen gör det möjligt att i princip avtala om vad som helst. Ovan beskrivna regler bör endast vara att betrakta som allmänna tips. Som det är skrivet ovan råder avtalsfrihet, vilket resulterar i att innehållet i avtal skiljer sig åt. Slutligen så är anbud och accept bindande var för sig.

Vi på Primus Juridik har stor erfarenhet av avtalsrätt och kan vara dig behjälplig i avtalsrättsliga frågor, både i egenskap av privatperson och företag. Då det kan bli kostsamt att hamna i konflikt med motparten rörande avtalets innehåll, kontakta Primus Juridik, för att få hjälp med ett tydligt skrivet avtal.
Primus Juridik: mejl info@primusjuridik.se telefon 072 20 30 230, hemsida primusjuridik.se