Vad är en timanställning?
Det finns ett flertal anställningsformer reglerade i lagen (1982:880) om anställningsskydd (LAS). Det finns tillsvidareanställningar, vilket innebär att anställningen löper från ett startdatum till dess uppsägning uppkommer, på initiativ från antingen arbetstagaren eller arbetsgivaren. Det finns tidsbegränsade anställningar. Tidsbegränsade anställningar som regleras enligt LAS är allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning och provanställning.
Det vill säga, timanställningar nämns inte i LAS. Detta på grund av att timanställning inte är att betrakta som en anställningsform. Med timanställning menas att arbetstagaren blir betald per timme. Motsatsen till timanställning, där betalning sker per timme, är anställning med fast lön. Oavsett vilken typ av anställningsform som arbetstagaren har, så kan arbetstagaren vara timanställd samtidigt. Det resulterat i att en arbetstagare som har en timanställning, har alltid en anställningsform, exempelvis att en arbetstagaren har en timanställd tillsvidareform.
En timanställning i sig kan medföra viss problematik för arbetstagare. Även om en timanställning ibland är anknutet till en mer flexibel anställning, där arbetstagaren ej har ett fast schema, så kan det också innebära en viss osäkerhet. Detta på grund av att för en anställd, oavsett anställningsform, kan en lön för en timanställd skifta. En arbetstagare som däremot har en anställning som innehar en fast lön, riskerar inte att få en skillnad på lönen.
Har en timanställd rätt till sjuklön?
Bestämmelser om sjuklön beskrivs i lag (1991:1047) om sjuklön. Avtal som strider mot lagen om sjuklön är inte giltiga (2§), dock så får avvikelser göras i vissa fall från lagens innehåll.
Enligt lagens 3§ har en arbetstagare rätt till sjuklön från arbetstagarens första dag på anställningen. Dock, skulle arbetstagarens anställningstid, i enlighet med avtal, vara kortare än en månad så inträder rätten för arbetstagaren att få sjuklön om arbetstagaren har påbörjat anställningen och börjat arbeta på arbetsplatsen och arbetat där i minst 14 dagar i följd.
För att arbetstagaren ska få ut sjuklön, krävs det även, enligt lagens 4§, att sjukdomen nedsätter arbetsförmågan. Till vilken grad arbetstagarens arbetsförmåga ska vara nedsatt är inte bestämt i lag, dock så förutsätts det att arbetstagaren arbetat om arbetstagaren inte varit sjuk. Sjuklöneperioden, enligt 7§, påbörjas den första dagen som arbetstagarens arbetsförmåga, på grund av sjukdom, är nedsatt och varar i de 13 efterföljande dagarna. Det är arbetsgivaren som betalar ut sjuklönen. Efter nämnda tidsperiod utgår sjukpenning från Försäkringskassan, som regeras i Socialförsäkringsbalk (2010:110).
Det belopp som sjuklönen baseras på den lön som arbetstagaren går minst om under sjukperioden redovisad ovan (6§). Det innebär att inkomstbortfallet som hänför sig till att arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom ska kompenseras. En potentiell problematik som kan uppkomma för en arbetstagare som är timanställd är att skulle arbetstagaren inte ha några inbokade arbetspass, under ovan nämnda sjukperiod, går sjuklönen förlorad på grund av att sjuklönen ska beräknas på den inkomst som går förlorad.
I fall du har frågor rörande arbetsrätt kan du med fördel vända dig till Primus Juridik. Via info@primusjuridik.se telefon 0722030230, eller via vår hemsida info@primusjuridik.se.
